Historia

Smålands Gille -Ett Gille som förvandlats med tiden.
(Tal av Erik Älgevik vid Gillets årsmöte 1998)

År 1930 den 24 januari hade ett 30-tal smålänningar på inbjudan av prosten W. Zetterstedt, Lunda, fabrikören S E Westberg i Nyköping och överlärare R Bolin i Nyköping samlats på Standard Hotell för att diskutera bildandet av ett Smålands Gille i Nyköping med omnejd. En interimstyrelse valdes bestående av prosten Zetterstedt, ordförande, S.E.Westberg, vice ordförande och Rick Bolin sekreterare. Av inbjudan framgick att man tänkt sig ”en sammanslutning av personer (alltså bara män) av ungefär samma kynne, vilka under en kordial och gemytlig stämning någon gång under året kunde komma samman och prata småländska”.

Vid ett nytt sammanträde redan den 19 mars samma år fastställdes stadgar för Gillet och valdes en styrelse, varvid interimstyrelsen utökades med kamrer E. Gustafsson skattmästare, med länsassessor Ljungstedt och tandläkare Sjöberg som suppleanter. Dessa kom att utgöra Gillets ledning under många år.
På många större orter i vårt land bildade under senare hälften av 20-talet s k landskapsgillen. När nu Smålands Gille bildats i Nyköping så var det det första landskapsgillet som funnits i Nyköping. Flera Gillen har senare tillkommit t.ex. Västgöta Gille, Värmlands Gille, Skånska Gillet Bohus Gille och Norrlands Gille med flera. Så vitt jag vet är Smålands Gille det enda gille som ännu är kvar och driver verksamhet.

Under 1930-talet var det stor aktivitet inom Gillet. Antalet mötesdeltagare varierade från 40 upp till 60 och 1935 var antalet medlemmar 79 stycken.
Vid sammanträdet i februari 1932 överlämnade verkmästaren S A Sundbäck en av honom själv tillverkad ordförandeklubba ”föreställande en smålänning sittande på en klippa i havet”. Denna klubba finns fortfarande kvar.

Gillets sammankomster ägde under 30-talet regelmässigt rum på Standard Hotell – någon gång på Stadshotellet. Vid varje sammankomst förekom alltid tal till den småländska hembygden. Ofta förekom särskilt författade visor – ibland nidvisor – och ibland sjöng ett par medlemmar Gluntar – sångarglädjen var synbarligen stor.
För att få träffas någon gång även på sommaren gjordes varje sommar en utflykt. Det började 1931 med en utflykt till Tobaksholmen, där man trakterades småländska kräftor med tillbehör så ”belåtenheten med utfärden var stor och stämningen den angenämsta”. 1932 gick resan till Tureholms slott och därefter till Trosa där gillesmedlemmen borgmästaren Ankarman välkomnade.

År 1933 gick resan till Stenhammars slott, där ”fänrik Lennart Bernadotte hälsade välkommen och visade slottet”. År 1934 gick resan till Tullgarns slott och avslutade med kräftsupé i Trosa. Eriksbergs slott var målet för 1935 års sommarutflykt men 1936 års resa inställdes på grund av för få anmälningar men ersattes av kräftsupé på Standard Hotell. Sommarresan 1937 gick till Täckhammar och Tista slott. Resan 1938 blev en historisk nyhet, ty då inbjöds även gillesmedlemmarnas fruar och resan gick då till prins Carls Fihem och sedan besågs Holmens bruk i Norrköping. Kvällen avslutades med supé i Norrköping med tal till kvinnan som givetvis besvarades.Detta var Gillets sista sommarutflykt, vilket icke berodde på damernas närvaro utan på de rådande utrikespolitiska förhållandena.

År 1945 firades i all enkelhet Gillets 15-åriga tillvaro. Gillets dåvarande ordförande lektor Helge Stolt framhöll bland annat att ”Smålands gille nu var det enda landskapsgillet i Nyköping- skåningarna hade visserligen bidlat ett gille, men sedan restriktionerna de senaste åren hindrat firandet av deras nationalhelgon gåsen och sedan tde tillika måst välja en gotlänning till ordförande, hade de givit upp. -Smålänningarna däremot så fast, ty vad som växer i karg mark har säker rotfäste”.
Det blivande 20-årsjubiléet diskuterades på årsmötet 1949. Ordföranden Stolt ansåg att damerna då skulle inbjudas och trodde icke ”att Gillets bestånd därmed skulle äventyras”. Doktor Ivan Bratt ”nämnde att en svensk klubb i Paris som nu är 40-50 åt gammal förde en tynande tillvaro med endast manliga medlemmar, men när sedan damer kom med blomstrade klubben åter upp”. Därmed var isen bruten och damerna inbjöds.

Ordföranden omtalade då att det var första gången i gillets närvaro som damer inbjudits men han hoppades att ”experimentet” skulle falla bra ut. Ivan Bratt höll talet till kvinnan och ”ironiserade över en del manliga individers bristande förståelse för den krydda i den sällskapliga samvaron som kvinnan utgör”. Kantor Holmberg omtalade hans fru inspirerat skalden Karl Williams att författa sången ”Flickorna i Småland. ”Hon den besjungna som gått på lingonröda tuvor och i villande mo” hon var alltså med på jubileet.

”Experimentet” med damer slog tydligen väl ut ty hädanefter inbjöds även medlemmars damer till årsmötena. Gillets 25-åriga tillvaro firades i mars 1955 i närvaro av landshövding med fru Hammarskjöld.

1958 hade antagits ändringar i stadgarna, så att både män och kvinnor kunde inväljas som medlemmar i gillet – förutsatt att de ”äger ett oförvitligt rykte”. Vid 1960 års årsmöte – då gillet kunde fira son 30-åriga tillvaro – invaldes en kvinna i styrelsen nämligen Vivi Hagströmer som värdinna. Vid årsmötet 1964 bestämdes att s.k. successiv förnyelse skulle tillämpas vid val av styrelse d.v.s. att halva antalet styrelseledamöter väljs årligen att ingen ledamot skulle återväljas efter fem år.
Årsmötena hölls från mitten av 1959-talet t.o.m 1980 på Nyköpingshus. Därefter har de hållits på lika restauranger och lokaler i staden.
Under 1970- och 80- har gillets även haft en s.k. höstsammankomst. Nya stadgar fastställdes att gälla från årsmötet 1973. Gillets 50-åriga tillvaro firades på Nyköpingshus den 19 april 1980.

Under årens lopp har allt fler kvinnor invalts i styrelsen och 1996 anförtroddes ordförandeskapet en kvinna, nämligen Ann-Margreth Jönsson. I enlighet med förändringarna i samhället i övrigt har alltså Smålands Gille i Nyköping förändrats från att har varit en organisation för bara män till att bli öppen för såväl män som kvinnor, förutsatt att de härstamma från Småland – alltså en förening i tiden.

Ordförande i styrelsen har under åren 1930-1990 varit:

Kontraktsprosten PWH Zetterstedt 1930-1941
Fabrikör Westberg, 1941-1944
Lektor H Stolt 1944-1960
Kontraktsprosten S Yden 1960-1962
Sven Träppja 1962-1965
Åke Flismark 1965-1970
Arne Håkansson 1970-1974
Erik Älgevik 1974-1980
Ingemar Limnefelt 1980-1985
Olle Oskarsson 1985-1990

 

Som tillägg kan nämnas att följande personer hållit i ordförandeklubban efter 1990:

Nils-Ove Billemark, 1990-1993

Ingemar Limnefelt, 1993-1994

Claes Bruun, 1994-1996

Ann-Margreth Jönsson, 1996-1999

Anders Blomqvist, 1999-2006

Göran Nilsson, 2006-2010

Margareta Josefsson, 2010-2012

Bo Törner, 2012-2012

Margareta Josefsson, 2012-2014

Göran Kennmark, 2014-